Familjen Eliasson-Karlsson tillbringade ett år på Ronald McDonald Hus med sin hjärtsjuke son Hugo. “Att vara ’långliggare’ är speciellt. Vi kom väldigt nära de andra familjerna som varit där länge och personalen blev som en andra familj. På huset behövde vi aldrig låtsas, vi kunde vara oss själva, bryta ihop och få tröst”, säger mamma Caroline.

Trettonåriga Hilma har genomgått tre levertransplantationer, och mamma Ingrid har tappat räkningen på hur många gånger de har bott i huset. "Utan huset vet jag inte hur vi som familj skulle ha orkat. Det är ett särskilt lugn som infinner sig så fort dörrarna passeras", säger mamma Ingrid.

För tio år sedan firade Aida och hennes föräldrar sin första jul tillsammans på sjukhuset och Ronald McDonald Hus. ”Jag saknar fortfarande samhörigheten i huset", säger mamma Narcissa.

Eddie, 14 år, har tillsammans med sin mamma Johanna och lillasyster Selma bott i långa perioder på Ronald McDonald Hus. De senaste, nästan fyra åren är det "hemma" helt och hållet. 

Selma, 9 år, har bott på Ronald McDonald Hus Göteborg i nästan hela sitt liv för att hennes storebror är sjuk. Vi bad henne filma sin vardag och nu kan du se resultatet i ”200 dagar med Selma”!

Det finns få nioåringar som varit med om det Freja varit med om. Under hennes första åtta månader blev hon bland annat hjärtopererad, fick hjärtstopp och opererade bort ena njuren. Ronald McDonald Hus har varit ett ljus i mörkret under familjens många sjukhusbesök genom åren.

– Det är så svårt för andra att förstå vad man går igenom, men familjerna på huset förstod precis och det var så himla skönt, säger mamma Josefine.

Sex år gammal fick Jonathan diagnosen lungfibros och familjen Ivarsson visste att han behövde nya lungor. De skapade Jontefonden för att glädja andra barn som väntade på transplantation. Men Jonathans kropp orkade till slut inte mer, han somnade in 2015, 15 år gammal.

– En av de sista sakerna jag lovade Jonathan var att vi skulle göra Jontefonden skitstor, att vi skulle hjälpa så många som vi någonsin kunde, säger pappa Tommy.

För Pia Boman och hennes familj är den där dagen i september 2011 för alltid inpräntad i minnet. Linus, som då var 4,5 år, lekte ute och klättrade på gärdsgården när han plötsligt trampade i ett jordgetingbo.

– Linus fick panik, rusade iväg och hamnade rätt under åkgräsklipparen. Jag kom ihåg att jag satt där med Linus fot i en handduk innan ambulansen kom och jag tänkte ”den kommer aldrig gå att rädda”, säger Pia.

Den 28 januari 2010 föddes Lisa. En vecka tidigare kom mormor Ludmila och morfar Viacheslav på besök från Ryssland till Uddevalla för att vara med när deras andra barnbarn kom till världen.

– När Lisa föddes var jag otroligt glad, eftersom vi hade längtat efter en liten tjej. Att hon dessutom föddes i ambulansen på parkeringen var extra spännande, säger Ludmila.

Mejas hjärtfel upptäcktes när hon var 5 år. I augusti 2014 visade en kontroll att 10-åriga Mejas hjärta hade blivit kraftigt förstorat. Det skulle göras en rutinoperation vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Men när Meja sövdes ned stannade hennes hjärta, det var för svagt. Och rutinoperationen blev en 17 timmar lång kamp att rädda hennes liv.

Katrin och Tobias Eriksson i Lidköping såg fram emot att få sitt första barn i september 2014. Allt verkade normalt tills Katrin i maj tyckte att något kändes konstigt. Hon bad om att bli undersökt av en läkare, och då upptäcktes att två fötter var på väg ut. Katrin var i vecka 23.

David föddes för tio år sedan på Kärnsjukhuset i Skövde. Problemet var att han fick tas ut nästan fyra månader för tidigt på grund av att navelsträngen hade tvinnat sig.
– Han vägde 745 gram och var så liten att han fick plats i sin pappas hand, berättar Davids mamma Lena Forsberg.

För 7-åriga Emma är Ronald McDonald Hus vid Östra sjukhuset i Göteborg som ett andra hem. Hon har hittills i livet genomgått 42 operationer för sitt ryggmärgsbråck och andra relaterade komplikationer. Vistelserna i huset och den nära kontakten med personalen, som Emma numera ser som sina vänner, skänker trygghet och mening när livet känns svårt.

Content härDet dröjde inte länge innan familjen Bengtsson-Ragnar förstod att något var fel med Isak som föddes i september 2013. En förkylning gav inte med sig och Isak gick inte upp i vikt. Vid ett halvårs ålder fick Isak en nässond, men bekymren avtog inte utan eskalerade med RS-virus, lunginflammation, dålig tillväxt och försenad utveckling.